Min Månadsfavorit januari 2020

På toppen för att öka sin förmåga

Hökugglan hade uppehållit sig utanför Frändefors under ett par veckor. Många fotografer hade varit där och även jag drog dit för att se om jag kunde få se den och förhoppningsvis få någon bild på den också. Hökugglan hör ju främst norra Skandinavien till men från och till kan den häcka längre söderut och framförallt drar den sig till södra Sverige under vintern för att söka föda.

Mycket riktigt så uppehöll den sig i samma område och kalhygge som den varit synlig i en tid. Den är lätt att känna igen och den satt strategiskt längst upp i en torraka. Vi tog oss med viss möda över kalhygget med massor av hala grenar och gott om vatten. Vi slog oss ned på en liten kulle och ugglan satt kvar i samma träd flera hundra meter bort. Nu var det bara att vänta och se vad den skulle ta sig till. Vädret var ganska hyfsat med moln och mjukt ljus.

Termosen och smörgåsarna åkte fram efter en stund medan vi höll ett öga på vårt objekt. Minuterna gick och så även timmarna. Den satt kvar på exakt samma plats. Med sin extremt goda syn och hörsel så hade den full kontroll på såväl oss fotografer som sina byten.

Den vred på sitt huvud nästan runt sin egen axel, lade huvudet på sned men gjorde inte en ansats till att vilja röra på sig. Jag funderade över om jag kanske skulle få nöja mig med att enbart få några bilder på den på långt håll. Å andra sidan är det just så här man oftast ser den. Medvetet sätter den sig längst upp, mycket högt upp och med stora möjligheter till att se sitt byte och därigenom skapa sig ökad förmåga till maximal utdelning.

Jag bestämde mig för att skildra verklighetens uggla. Ensam, spanande, högt upp i det kala trädet. Spretiga grenar i ett vackert mönster mot himlen som jag medvetet gjorde så ljus som möjligt. Kanske inte en bild man drömmer om men en typisk del av verkligheten.

Det dröjde säkert tre timmar innan den flög iväg till ett träd ännu längre bort. I slutet på dagen efter mycket väntan så hade vi lite tur då den satte sig på en lägre torraka och vi fick möjligheter till bilder på lite närmare håll – men….det är en annan historia.

© Foto & text Rolf Linder

This function has been disabled for Melleruds fotoklubb.