Min Månadsfavorit mars 2019

Den vita eleganten

Jag tycker att sångsvanen är en av våra vackraste fåglar i den svenska faunan. Numera finns den allmänt över hela landet men av någon anledning hunsades den hårt under 1800-talet och i början av 1900-talet så att den fann det för gott att dra sig undan och i huvudsak vara en norrlandsfågel.

Detta i motsats till sin lika eleganta släkting knölsvanen som omhuldades så till den milda grad att den togs under kungahusets beskydd och var en prydnadsfågel vid slott och herresäten. Dödsstraff stadgades för den som vågade skjuta en knölsvan.

Isen låg fortfarande på den lilla sjön och sångsvanparet kände sig tydligen trygga där de stod och tog inte någon större notis om fotografen som stod på stranden. Jag märkte ändå att den hade ett öga på omgivningen och hade mig under fullständig kontroll.

Medan den ena fågeln lade sig ned på isen och vilade så stod den andra upp på ett ben. Den balanserade skickligt och putsade sin fjädrar. Vid ett ögonblick när den ville komma åt sina fjädrar på halsen så böjde fågeln sig så att den fick en lika vacker form på halsen som en knölsvan.

Sångsvanen är verkligen ett vackert och välkommet inslag när den kommer sträckande i sina plogformationer på våren. De mellanlandar och övernattar i hundratal på öppna fält där de kan ha kontroll på sin omgivning. Deras susande vingslag och trumpetande talar verkligen om att våren är här.

En favorit är den absolut.

© Foto & text Rolf Linder